”heja mig!”

De tillfällen då jag känner mig extranöjdast med mig själv är när jag har sprungit en mil. Blev faktiskt riktigt peppad av Martina Haag-intervjun som A skrev om + gav mig tidningen med. Haag var som jag: springer inte fort, utan mer på vilja och jätterädd för att helt plötsligt inte kunna springa sin sträcka längre och därför måste man göra det ofta.

Nu springer jag inte en mil så ofta  men ibland, tydligen. Och då är det nästan att jag vill utbrista som Adrian, 3 år, när något går riktigt bra: ”heja mig!”.

Annonser

2 responses to “”heja mig!”

  1. you go girl.
    Glassen talade till mig här hemma.
    Så det bidde glass och bok istället för gym. *ler*

  2. tack! ja, vissa kvällar är det så, helt enkelt :-)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s